onsdag 30 juni 2010

En ny vän

Idag i all tristess skickade jag iväg ett sms till en av de andra utlänska tjejerna som bor i stan, för att se om hon möjligtvis hade tid för något. Och visst, hon hade tid!

Efter lunchen för ett par veckor sedan kände jag att hon nog är någon jag klickar med.

Och klickade (eller pratade) gjorde vi i några timmar. Underbart!

Ensam igen

Efter att ha skjutsat iväg Prinsen till busstation och bilat hem genom stadens kärna, känner jag mig tom.

Huset är lite stökigt, men vad gör det. Han kommer antagligen inte tillbaka, även fast vi hoppas att han inte behöver åka och jobba denna gång.

Jag är inte komplett utan honom.

Ska man orka ringa på poolkillarna? Boka en date med nån av vänninorna kanske?

Ärligt talat känner jag bara för att slöa i sängen. Jag menar, det är knappt soligt idag.